Har kämpa med en hemtenta ikväll som ska vara klar på söndag och jag känner verkligen att jag har kniven mot strupen eftersom jag inte fattar hälften av det som vi ska skriva. Ska fråga min handledare om hjälp imon, så hoppas jag får lite klarare tankar kring den då.

Och apropå praktiken; idag var jag SÅHÄR nära att skrika åt en sköterska idag när vi började prata om katter. Hon sa att hon aldrig skulle åka in med sin katt till veterinären om den blev sjuk för det kostade ju pengar, och hon hade ändå inga känslokopplingar till den för enda anledningen till att hon hade katten var för att den skulle fånga möss, så om den blev dålig så skulle hon bara ge den till grannen så fick hen skjuta den?! ALLTSÅ WTF?! Jag vet att alla inte har samma syn på djur som jag har men jag har ändå så svårt att fatta att man inte vill sitt djur väl och att man inte engagerar sig mer i det, det är ändå ett liv vi pratar om! Det är ett liv som du ändå på något plan har valt att ta hand om genom att ge den husrum och mat, och om katten då blir sjuk och det finns något sätt att hjälpa den på gör man inte det då? Om man väljer att skjuta katten så undrar jag om dom inte ser att ett liv faktiskt är värt mer än så? Jag är faktiskt chockad. Och nej, jag skrek inte åt henne men jag satt och stirrade på henne med öppen mun och sa sedan att det är ju fruktasvärt hemskt och det är ju faktiskt ett liv vi pratar om. Hon viftade bort det med kommentaren "det är ju bara en katt". Mådde illa när hon sa det. Jag vet inte om det berodde på att jag bara älskar djur i allmänhet eller att jag har en sån stark koppling till Ansgar för han är ju trots allt min lifesaver, men jag förstår inte hur man kan säga att det "BARA" är en katt? Well, nog om detta. Folk får väl tycka vad dom vill även om jag finner just detta helt totalt obegripligt.