One more time with feeling.

Imorgon gör jag min sista dag innan jag får en och en halv dags ledighet. SÅ SKÖNT! Min hjärna känns mest som potatismos och i slutet av arbetspasset idag kom jag inte ens ihåg hur jag skulle dra upp det sterila vattnet med en vanlig "snurrspruta", haha. Bra där. Dock fick jag världens finaste komplimang av en närstående till en utav mina patientet: "Du verkar ha ett sånt jättebra bemötande! Alltså jag menar det verkligen, du har verkligen ett jättefint bemötande!", och det sa hen medan hen hade världens ögonkontakt med mig och sen fick jag en liten klapp på axeln. Kändes bara så himla fint!

Kommentarer

★Lämna ditt avtryck här:

Du heter:
Stammis?

Mailadress: (only for me)

URL/Din bloggadress:

★ Gör ditt avtryck:

Trackback
RSS 2.0