Fundering om ny sele

Håller på att kolla efter en ny sele till Ansgar. Känns inte alls kul/säker att gå ut och gå nu när jag vet att han kan hoppa ur den! Vill ju helst inte ha en sele som "tar smällen runt halsen", alltså att om han springer tills kopplet är slut, så vill jag inte att trycket ska ligga på halsen. Ansgar har en tendens till att göra så ibland, och därför tycker jag det blir ännu viktigare att hitta en skonsam sele.

Har blivit tipsad om puppia's selar, men tror inte Ansgar hade känt sig bekväm i dom. Synd, dom är himla snygga! (Klicka på bilden för att komma till en försäljningshemsida samt bildkällan!)




Blev även tipsad om denna selen, och den har jag fastnat för! Tror denna är svår att hoppa ur, plus att tyngden inte läggs direkt på halsen/nacken, iochmed att den har en rem under magen också, som fäster fram i bröstet.
----> 

Vad tycker ni? Har ni några bra tips på rymningssäkra samt skonsamma selar?

Herregud...

Kopierar rakt av från min vanliga blogg, från idag;
Har typ precis varit med om världens mest omtumlande upplevelse; Ansgar blev skiträdd för en traktor när vi var ute och gick, och han lyckades på nått sätt HOPPA UR KOPPLET och springa iväg!!!!! :O Jag fick panik, och pulsen gick seriöst upp till 200, hela jag skakade och det enda jag tänkte var typ: Fanhelvetesjävlaskit, nu kommer han aldrig tillbaka. På nått sätt lyckades jag ändå behålla lugnet och gick lugnt och stilla emot honom och tog upp honom och skulle sätta på kopplet igen. Lättare sagt en gjort; traktorn börjar köra igen och Ansgar flippar totalt! Fick hålla i honom med all kraft jag hade och springa upp till lägenheten med honom. Nu ser mina armar ut som två klösbrädor och jag har ett relativt djupt sår i fingret, men det var det värt! HERREGUD ALLTSÅ! Jag skakar fortfarande, och Ansgar är helt slut och jättesur på mig för att jag bar honom så mycket.

Dålig mage igen :(

Ansgar har blivit dålig i magen igen :( Fattar inte varför! Torsken och pro-kolin som han fick förra veckan verkade ju hjälpa, och han har bajsat som vanligt sedan i lördags/söndags. Men nu idag på morgonen var det löst igen. Usch, blir orolig. Och jag har ju inte ändrat kosten eller så, utan han äter ju Orijen och får alltid samma Mjau's mjukmat med lammsmak. Det enda som "tillkommit" är att han ibland äter på mammas växt (kärleksgräs) som hon har på balkongen, men det har han gjort sen vi kom hem för  1,5 månader sen så det verkar ju konstigt om det skulle bero på det? I övrigt är han precis som vanligt, dricker, äter och busar på för fullt. Har inte gett honom mat sedan igårkväll och får fasta honom nu och ge honom pro-kolin och torsk ikväll igen (nån som har nått annat knep mot lösa magar?). Funderar på om det kan vara typ foderallergi... Kan katter bli allergiska mot ett foder de har ätit en längre tid? Tror ni det kan bero på nått annat?

Ansgar ♥ bäcken

Idag när vi var ute på promenad så hittade Ansgar äntligen vägen ner till bäcken! Han brukar bara stå på andra sidan staketet och titta ner på den, men idag förstod han att man faktiskt kunde hoppa över staketet och på så sätt komma ner till den. Mycket spännande tyckte Ansgar, han älskar ju att titta på vatten!
Hade tyvär inte med mig nån riktig kamera, så fick föreviga detta med mobilkameran, men bättre det än ingenting! :)




Uppdatering

Ursäkte för den megadåliga uppdateringen här på bloggen, jobbar så mycket så har inte tid att blogga typ! Men jag ska iaf försöka sammanfatta vad som hänt under vår, nästan, månads ofrivillig bloggpaus;

* Vi har varit ute och gått väldigt mycket. Nästintill varje dag är Ansgar ute och går på tomten, luktar och spejar. Han har hittat ett nytt favoritställe i dom jättestora buskarna bredvid trappen där han brukar lägga sig tillrätta och kika ut på folket som cyklar förbi på gatan utanför.

* Han har hunnit bli ännu mer förtjust i min lillasyster Anna. Ansgar ser henne som sitt syskon och det är till henne han kommer då han vill leka, speciellt om han vill leka tafatt!

* Tyvär har Ansgar denna vecka hunnit med att bli dålig i magen (diarée). Han har ätit torsk och pro-kolin i två dagar tills hans diarée upphörde, och nu har han börjat få äta riktigt foder igen och nu väntar jag bara på att han ska börja bajsa igen. Han är i varje fall himla glad att han får börja äta sitt riktiga foder igen. "Tacka vet jag torsken, men inget slåt mitt vanliga foder", är ungefär det Ansgar skulle ha sagt om han kunde ha pratat ;)

* Han ligger ofta ute med oss på balkongen för att svalka sig och kika på fiskmåsarna som bor nära oss. Jag har även upptäckt att Ansgar ÄLSKAR harar! Han blir som tokig när han ser dom genom fönstret; kraffsar och jamar, en gång hoppade han tillochmed in i fönstrat för han blev alldeles för exalterad! Han springer mellan fönstrerna för att få en skymd av de när de hoppas iväg. Haha, det är en riktigt rolig syn att titta på honom när han springer omrkign i hela huset för att byta fönster.


Ansgar ute med min vän Emmelie







RSS 2.0