Ansgar har alltid varit rädd för dammsugaren, sprungit iväg och gömt sig såfort jag har plockat fram den och inte kommit fram förens typ en halvtimma efter att jag slutat. Vet att de flesta katter är rädda så jag har inte tänkt sådär mycket på det. Men igår när jag dammsög så blev det inte riktigt som det brukade bli... Han sprang naturligtvis iväg och gömde sig, jag brukar ge honom tid att gömma sig innan jag startar den, och jag dammsög. Efter denna dammsugning var han dock ännu mera rädd än vad han brukar vara. Satt inklämd i fönsterhärnet bakom en lampa och vägrade komma fram. Fick tillsist ner honom på golvet genom att locka med köttfärs, men sågort den var uppäten så sprang han raka vägen in till toaletten och gömde sig bakom tvätt korgen och där satt han. I 4,5 timmar! Under den tiden så gick jag in och pratade lugnt med honom, klappade honom men han var på helspänn och pupillerna var stora. Det var inte förens jag släckt och skulle gå och sova som han kom upp till mig i sängen. Idag är allting som vanligt, men jag vill ju inte att han ska må såhär dåligt varje gång jag ska dammsuga! Eftersom vi bara bor på 24+8 kvm (de extra 8kvm är mitt sovloft) så kan jag inte stänga in honom i ett annat rum medan jag dammsuger så han måste vara i min lägenhet. Eller det skulle vara toaletten men är rädd att han bara skulle bli ännu räddare om han insåg att han var instängd och inte kan "fly". Någon som har tips på hur jag/vi kan underlätta dammsugningsprocessen? Jag är väldigt tacksam för tips!
Hmm jobbigt problem det där. Dammsuga gör man ju ändå ganska ofta. Kanske går att successivt vänja honom på något sätt. Tex att du har någon där som kan starta dammsugaren en pyttestund och du pratar lugnt med Ansgar och ger honom favvogodiset eller busar med honom. Och sen fortsätter man så och har den på längre och längre. Nu vet jag inte vad för slags dammsugare du har men på våran kan man reglera hur hårt suget skall vara och har man på det lägsta så låter den inte så mycket= mindre läskig.
Åh stackaren.. När jag dammsuger brukar Golle & Lisen oftast ligga ivägen så jag får mota bort dom med munstycket. Det jag har gjort från början (när dom kom hit och var små) var att stänga om oss i det rummet vi var. Om jag t.ex. skulle dammsuga sovrummet så stängde jag dörren och höll Lisen i famnen över axeln och "halvkörde-igång" du vet sådär att den varvar upp men att man direkt stänger av den. Pratade med henne lugnt under tiden. Sen dammsög jag lite grann när jag stängt dörren så hon var utanför rummet. Sen gjorde jag likadant några dagar i rad.. Hoppas allt löser sig, om man har tålamod brukar det mesta gå, men det är ju inte säkert att han alls kommer gilla det nån gång..
Jag vande mina katter med dammsugaren med att ha på den på väldigt låg effekt och när dom vågade gå fram och märkte att det inte var läskigt så höjde jag effekten hela tiden tills det inte störde dom speciellt mycket. fast även idag är dom lite störda på det höga ljudet från dammsugaren hihi
Men dom flesta katter slutar aldrig att vara rädd för dammsugaren
Hmm jobbigt problem det där. Dammsuga gör man ju ändå ganska ofta. Kanske går att successivt vänja honom på något sätt. Tex att du har någon där som kan starta dammsugaren en pyttestund och du pratar lugnt med Ansgar och ger honom favvogodiset eller busar med honom. Och sen fortsätter man så och har den på längre och längre. Nu vet jag inte vad för slags dammsugare du har men på våran kan man reglera hur hårt suget skall vara och har man på det lägsta så låter den inte så mycket= mindre läskig.