Vi var ute på en liten promenad i selen idag, Ansgar och jag. Jag har övat på att ha på selen en hel del inomhus, men då har det inte alls gått bra. Han har trillat omkull i tron om att han är för tung för att gå när han har selen på sig ^_^ Har prövar att ta ut honom 2-3 gånger innan idag, och det har inte heller gått sådär jättebra. Ihopkrupen och med svansen mellan har han gått några meter innan han stannat och vägrat gå typ. Men idag när jag kom hem efter att ha varit och köpt en riktig kattlåda till honom (alltså en med väggar och tak eftersom han sprätter så mycket sand...), så var han så busig. Spelade ingen roll hur mycket jag lekte och busade med honom, energin tog aldrig slut. Då tog jag fram selen, bar ner och satte honom på gräsmattan. Först var han skeptiskt, precis som han varit de andra gångerna, men efter någon minut så verkade det som om han glömt att selen var på.Han smög omkring i buskarna (hahah med mig eftersig, måste sätt kul ut!), hoppade upp på bänkar, balanserad, jagade flugor! Åh vad glad jag blev när jag såg det! När vi kom upp var han lugn och trött, så nu har han somnat här bredvid mig, min lilla Ansgar<3