Ett fullständigt normalt tillstånd där allt är trasigt.

 
Jag är här igen, lite under isen. Jag ser fortfarande världen ovanför den där isen som vanligtvis är några meter tjock i detta tillstånd, men nu bara är några centimeter. Vaknar upp varje morgon med ångesten tryckande innanför bröstbenet, och den ger inte med sig trots att jag tar mina mediciner. Så jag har försökt att sysselsätta mig dessa två veckor som jag mått dåligt. Bokat upp träffar med mina vänner, gått på fest, städat, köpt två kilo falafel, bara körtkörtkört, inte tänkt och inte känt. På tisdag har jag iallafall telefontid med min läkare; jag har aldrig någonsin fått en sån snabb tid innan. Ringde igår och fick tid om en vecka. Jag tackar för det.
 
(Och jag har bestämt mig för att låta mig själv välkomna lite mintgröna kläder i min annars så svartvita klädsamling. Mest för att mintgrönt är cirka den finaste färgen, ja efter rosa då såklart.)

Pandaparty

I fredags tog jag tåget till Stockholm eftersom Hanna hade sin födelsedagsfest då! Mötte upp henne och Towe på centralen och så åkte vi hem till Hanna. Eftersom jag redan var färdigfixad så hjälpte jag till och hacka lite grönsaker och sådär till maten, och Towe tog på sig rollen som partyplaner. En himla fin kväll med massor utav trevliga människor, och Hanna och Towe träffar jag igen om två veckor på Kentfest! 
 
 
 

Gotland

För ett par veckor sedan var jag på Gotland och besökte pappa och Åsa, Anna samt mormor och morfar. Jag hann med att gå på Annas avslutningsvernissage, äta glass i hamnen, carpa på ett rapsfält och såklart hann Anna och jag sticka ut och ha vår årliga picknick.
 
 

Och allt som förut var så enkelt, har blivit väldigt svårt.

 
 

There's no place I'd rather be now, than right here with you / No one knows me better than you do.

 
 
 
 
Hej, jag saknar dessa två personer så jag vet inte vad.
 
 

I got you / We want love.

Fy satan vad bra denna låt är! Ola, I love you. 
 
 

På jakt efter regnjacka.

Började dagen med att försova mig, så vaknade en halvtimme innan jag skulle träffa Marie på stan för att luncha. Efter att jag stressad klart så var det väldigt trevligt att träffa henne igen för det var ett pr dagar sedan. Och det roligaste var att hon som jobbade på Cornetta bar, där vi åt, kände igen Marie (för att hon är stamkund där) och ba "Hej! Det var längesen! Hur är det med dig?". Jag höll typ på att dö av fniss inombords. Vid kl. 15 så ringde jobbet och jag blev inkallad att jobba natt, så då var det bara hem och sova. Blir totalt tre nätter extra att jobba så det blir lite mer pengar i kassan. Kommer sitta finfin! Jag ska för övrigt jobba nio nätter precis när jag börjat på 96:an. Är fruktansvärt nervös inför detta så jag hoppas att det kommer gå bra...
 
Nu sitter jag och letar efter regnjackor. Helt skule jag vilja ha en matt ljusrosa men verkar omöjligt att hitta? Så istället har jag spanat in dessa:
 
En glansig ljusrosa och en i silver (!!!!). Skulle ju känns mig som SuperSnällaSilverSara i den silvriga men den finns bara i en storlek som eventuellt är för liten för mig så vet inte om jag ska chansa? Vilken tycker ni att jag skulle satsa på? Puss!

Hem till skogen?

Som ni vet så har jag ju länge, egentligen enda sedan jag gick i mellanstadiet, velat flytta ut på landet och bo i en stuga/torp. Nu har jag också börjat fundera på att kanske börja jobba mindre? Det hade ju varit helt otroligt att kunna få jobba 75% och klara sig på det, men att bara få gå ner till kanske 80% hade inte varit fy skam det heller. Flytta ut på landet, leva billigare, odla mer. Typ leva lite mer som Underbara Clara. Dessvärre är det svårt att hitta billiga hus här i/utanför Västerås, iallafall om en jämför med vad priserna är antingen uppe i norr eller nere i söder (ex. Småland, där jag ursprungligen kommer ifrån). Så jag börjar mer och mer på att dra mig från Västerås. Jag har ju aldrig velt stanna här från början, "råkade" bara få jobb här efter att jag tagit examen och på den vägen är det. Men tänk om jag faktiskt skulle flytta hem igen? Jag skulle förstås få mycket längre till mina två bästa vänner Ida-Lisa och Marie, men å andra sidan skulle jag komma närmare till mina vänner i Växjö, och även närmare min mamma och mina mostrar. Hade det inte varit ganska fint ändå? Och som sjuksköterska har jag ju den förmånen att jag faktiskt kan få jobb överallt, och det ska en väl egentligen utnyttja, eller hur?

Och när jag blundar hörs din röst. Jag kan inte se ditt ansikte, det var det jag glömde först.

 
 
 
Har spenderat dagen i Visby tillsammans med pappa, Åsa och Anna. Det har varit finfint väder så vi passade på att äta glass också. Jag åt tre kulor i smakerna Ben & Jerry chockade fudge brownie, mango och popcorn. H I M E L S K T. 
Nu sitter jag i soffan, dricker öl och läser min bok (som just nu är "Adjö det ljuva livet"). Imorgon ska vi åka ut till deras stuga och Anna och jag ska ha vår årliga vårpicknick. Livet är inte så dumt trots allt. 
 
 

Perspektiv från en 8 MP kamera.

Dom senaste dagarna ur min mobils kamera:
 
 

RSS 2.0