Det fanns inget som kunde röra oss.

Igårkväll var min fina Ida-Lisa här hos mig i ett par timmar. Vi satt på min balkong och pratade. Vi har planerat en tvåmannafest om inte en alltför lång tid; det blir lite som en sista-hejdå-fest, för hon flyttar till Umeå i slutet på augusti. Ett Gröna Lund besök är också inplanerat, och det blir det sista hejdåt, för jag åker till London ett par dagar senare, och då flyttar hon. Nej. Jag orkar inte skriva mer om det, får ont i hjärtat. Fysiskt ont på riktigt. Min pärla, mitt hjärta och min räddare i nöden.
 
 

Kommentarer

★Lämna ditt avtryck här:

Du heter:
Stammis?

Mailadress: (only for me)

URL/Din bloggadress:

★ Gör ditt avtryck:

Trackback
RSS 2.0