Jag har haft en sådan himla fin helg! I fredags kväll så anlände Mattias till Västerås. Han var sedan tidigare skyldig mig en middag, så vi gjorde slag i saken och gick till Indigo för att äta tapas. För er som bor i eller i närheten av Västerås så kan jag verkligen rekommendera reatsurangen; jag har aldrig ätit tapas innan men jistaness vad gott det var! När vi hade ätit klart så kände vi att vi inte ville gå hem riktigt än, så vi slog oss ner i en bar och tog varsin dricka. När vi kom hem så somnade vi direkt.

 

På lördagen så hade vi inplanerat att vi skulle åka till Norrköping och gå på Harry Potterutställningen. Har ju redan varit där en gång men kände at det var lika roligt som första gången att kika omkring på allting. Alltså kan liksom inte släppa att allt som är där är med i filmerna PÅ RIKTIGT?! Dessvärre hade vi lite otur i Norrköping med vädret så det regnade men det gjorde ju inte så mycket för vi var ju mest inomhus förutom när vi skulle gå och äta. När klockan var runt 17-tiden så styrde vi kosan mot Linköping där vi skulle kolla på THE SOUNDS! Missade ju dom när dom spelade i Kalmar pga att jag var way to bakis, haha :( Så när jag såg att dom skulle spela i Linköping samma dag som vi var i Norrköping var det ingen tvekan om att åka dit och titta. Det var sjukt lite folk för att vara en The Soundskonsert, även fast det var en stadsfestival, så när vi kom så hamnade vi på tredje raden. Efter halva konserten så lyckades vi komma på andra raden och även där så var det sjukt lugnt? Väldigt tråkigt men Sounds konserter brukar vara så jäkla hetsiga så jag ska egentligen inte klaga. Och Maja var förstås lika snygg som vanligt! På vägen hem så var vi (läs mestadels Mattias) så övertrötta så vi lyckades bland annat göra en duett medRonja Röverdotters "Rövarsången". Tror det lät riktigt snyggt faktiskt, eller inte haha. När vi kom hem så såg vi en dålig film som inte hade något bra/riktigt slut så där slösade jag (Mattias somnade...) bort 1,5 timmar av mitt liv typ.

 

Idag så chillade vi lite på stan innan vi tog en fika på Espresso house innan Mattias tog tåget tillbaka till Stockholm. I år så har vi varit vänner i hela tio år, och sex utav dom åren var vi tillsammans. Det känns så himla bra att fortfarande ha en så fin relation med sitt ex, men framförallt att ha en sån superbra vän ❤

Har avslutat första arbetspasset efter semestern. Upplevde inte denna åhnej-nu-är-denna-semestern-snart-slut-ångesten, utan det kändes väldigt naturligt att komma tillbaka, så det var himla bra. Det var iallafall en lugn kväll så jag hade tid att läsa igenom journaler och komma in i rutinerna igen.

 

Denna veckan kommer att bli bra. Jobbar varenda dag fram tills fredag; på onsdag så kommer Amanda och Cissi hem till mig och vi ska äta mina småländska kringlor som jag bakat, och på fredag så kommer Mattias hit. Han ska bjuda mig på den middag som han varit skyldig i ett år typ, haha, och sen på lördagen ska vi till Harry Potterutställningen i Norrköping och på kvällen ska vi till Linköping och kolla på The Sounds!!! Kommer bli så epic, och speciellt då Maja är gravid och jag inte vet när dom kommer turnera igen.

 

Såhär färgglad är jag iallafall på jobbet:

 

 

 

Ovanstående citat kan återfinnas i olika former i diverse dagstidningar och internetsidor. Och det får mig att vilja spy. Det är något som upprepas gång på gång då en känd person suiciderar. Då ska det pratas i morgonsoffor om diverse diagnoser, oftast depression, hur livet påverkas så att personer som inte har upplevt det själva ska få en förståelse och insikt. Det skrivs texter om psykisk ohälsa, hur den måste uppmärksammas mer, hur vi måste prata om den och eventuellt så skrivs det några rader om den psykiatriska vården. Debattinlägg och krönikor. Men grejen är att personerna som skriver detta, håller med om detta, samtidigt kan baktala personer med andra psykiatriska diagnoser. Se ner på missbrukare, skämtar om schizofreni med "förut var jag sjuk men nu mår vi bra" (vilket för övrigt är fel då schizofrena inte är personlighetsklyvna) vilket är att förudmjuka personer med denna sjukdom, ser äcklat på personer som har ärr på kroppen. Ja, ni förstår vart jag vill komma.

 

Om en månad kommer detta vara bortglömt. Det verkar som om det enbart är "på schemat" sålänge det handlar om en person som är känd. Inte en "vanlig" person. Som du. Som jag. Men psykisk ohälsa finns alltid. Har ALLTID funnits. Men den glöms bort och skyfflas undan. Förnekas. Förminskas. När den inte längre är ihopkopplad med en känd personlighet så vill vi inte ta i det. Då känns det smutsigt. Äckligt. Vi pratar inte om det även fast det stod i dom krönikor som vi hyllade för bara några veckor sedan, de krönikor som vi höll med om. Men vi får inte vara så jävla fega för det är varken smutsigt eller äckligt. Det är sjukdomar som påverkar personers känslor, sätt att se på världen, förändrar hjärnsubstaner, höjer och sänker serotonin,-och dopamindohalterna. Det är sjukdomar som måste behandlas, annars kan dom vara livshotande. Hur kan vi inte prata om dessa sjukdomar som resulterar i att så många dör varje år. Varje dag. Hur kan det skyfflas under mattan? Det finns alltid alltid ALLTID människor som mår så in i helvetes jävla dåligt utav olika anldeningar att dom tvekar på att fortsätta leva. Det är vanliga människor, inte bara glamorösa artister eller Hollywoodskådisar.

 

Din kollega. Din granne. Förskolepedagogen. Fotbollstränaren. Du. Jag. Att glömma bort att prata om det är att bidra till att människor fortsätter att må dåligt, fortsätter att ta sitt liv. Att glömma bort att prata om det är fortsätta göda tabustämpeln som finns kring psykiska sjukdomar, den som gör att vi inte vågar prata om den. Men prata prata prata. Skrik. Skriv. Smsa, twittra, maila. Bara prata. Göm inte undan det. Våga fråga hur en person mår. Våga erbjuda den hjälp ni kan ge. Sluta ignorera. Sluta döma och släng dom förutfattade meningarna. Börja öppna ögonen. Börja våga. Börja nu.

Nu kommer inlägget som jag lovade er skulle komma upp i torsdags. Anledningen till att det inte kom upp då var helt enkelt att mami inte hade något internet, så då var ganska svårt att ladda upp en massa bilder, haha. Men nu är jag tillbaka i Västerås och mitt internet fungerar finfint så nu är det bara att blogga på igen!

 

Tillbringade 1,5 veckor på Gotland, vilket var totalt underbart! Det var så längesen jag var där en längre tid. Således hann jag med en massa saker, bland annat så badade vi nästintill varje dag, jag åkte på loppisar, besökte Visby, hälsade på pappa och Åsa där jag passade på att skjuta luftgevär på ölburkar. Jag har gosat med min mosters familjs hund Elton, ätit sockerkaka och helt enkelt bara varit. Och det var så in i norden skönt.

 

Njuter för fullt utav min semester. Första veckan har jag mestadels tillbringat på stranden. Har badat en massa, läst, somnat i solstolen och frenetiskt smörjt in mig med spf 50... Har även hunnit med att hälsa på hos pappa och Åsa, ätit kanelbullar, åkt på loppisar, kollat en massa på breaking bad på kvällarna och kelat med Elton (min mosters hund). Dagens planer är stranden så det eventuellt ska bli varmare än igår, alltså över 32 fucking grader!!! Ska bo i vattnet!

 

Har planerat att visa er en massa massa bilder på torsdag, så håll utkik efter det när det väl läggs upp. 

 

Ha det så bra tills dess, och glöm inte att ösa i er vatten! Mvh sjuksköterskan, haha.